Valpdagbok för River och Andrew sommaren -08

27/5
River börjar löpa.

29/5
Avmaskas med Banminth.

5/6
Idag, dygn 10, ser jag att River ställer upp sig för de andra tikarna så jag testar att släppa ihop henne med Andrew på kvällen. Efter lite lek och uppvaktning blev det parning med häng ca 20 min. Allt gick bara bra och båda var så duktiga så.

7/6
Andra parningen, häng 20 min igen.

9/6
Tredje parningen, samma visa igen.

11/6
Idag är det dygn 16 så detta blir sista parningen, även denna gick smidigt med häng ca 25 minuter. Nu är det bara att hoppas!

26/6
Det har gått precis 3 veckor sedan första parningen och drygt 2 veckor sedan sista. Svullnaden har inte gått tillbaka riktigt efter löpet och spenarna är mjukare och något förstorade - fast inte rosa förstås eftersom de är mörkt pigmenterade allihop. River är som vanligt ute men kanske lite trött inne.  Ligger ofta ihopsnärjd med Faith (som löper) och sover. Så här långt är det de klassiska tidiga tecknen på dräktighet, fast det är ju för tidigt att vara säker ännu.

7/7
Känner mig nu säker på att River är dräktig. Har sett den sega flytningen vid flera tillfällen och spenarna är typiskt förstorade. Även om det inte syns något direkt ännu så är hon lite allmänt svullen, ser inte fullt så slank ut som hon brukar. Är lugn och gosig, sover ganska mycket, men ute är det full fart!

16/7
River mår alldeles utmärkt och växer stadigt om magen. Tyvärr är måttbandet på vift så det blir inga mått just nu, men det kommer.

23/7
Allt är bra med River som växer stadigt om magen och börjar bli rejält stor och tung. Hon har inte mått illa alls utan mår jättebra. Hon rör sig fortfarande smidigt men visst är det lite tungt i värmen. Imorgon är det 7 veckor från första parningen.

31/7
Åtta veckor sedan första parningen och River är rejält stor. Magen mätte ca 50 cm i förrgår, bilden är från igår. Trots den extra vikten och otympliga kroppsformen är hon dock vid gott mod, hänger glatt med på promenader, äter bra och verkar ganska obesvärad. Fast lite varmt och jobbigt blir det mellan varven...

9/8
Så var då Rivers valpar komna till världen med det lustiga födelsedatumet 080808, tyvärr var det väl också det enda lustiga med deras födelse... Det hela startade torsdag morgon då Rivers temp var 36,4 och hon var allmänt okomfortabel, ville inte äta någonting. Hon hade tydliga förvärkar under hela dagen och under kvällen och natten tilltog det hela med bäddande och hässjande.

Men, förarbetet avklingade fram på morgonen den 8:e och River, ganska trött vid det här laget, ville mest sova. Mat var åter mer intressant men röra på sig ville hon inte. Tempen var i det här läget fortfarande låg. Veterinären ansåg sent på förmiddagen att vi skulle komma in, för även om ett förlossningsarbete kan vara utdraget så bör det i alla fall framskrida. I bilen började River hässja igen men fortfarande ingen antydan till något mer.

Veterinären gjorde ultraljud och konstaterade att de valpar man kunde se levde, hon undersökte River och sa att hon var helt öppen men inga valpar frammatade - förstås, hon hade ju inte haft några krystvärkar. Hon rekommenderade att man skulle gå direkt på kejsarsnitt och så blev det. Fyra valpar föddes, 1 hane och 3 tikar, alla välmående. Födelsevikterna är bra och ett par av dem är ganska rejäla - hanen på 220 gram skulle nog ha blivit tuff för lilla River att föda. River kom snabbt in i mammarollen trots den tråkiga starten och tar utmärkt hand om sina små som diar och mår bra allihop.

Varför blev det så här nu då? Vem vet. River har haft en fullständigt normal och okomplicerad dräktighet och valpningen inleddes ju utan några konstigheter. Visserligen har ju Rivers mamma haft problem, River själv är född med snitt, men de problemen var inte likadana och halvsyster Faith har ju valpat två gånger utan några bekymmer alls.

Såhär i efterhand uppstår ju givetvis funderingarna på om snittet verkligen var nödvändigt eller om valpningen, om än mycket utdragen, skulle ha fortsatt normalt eller om det hade gått att stimulera med dropp eller liknande... givetvis känns det synd, för detta innebär ju ett hastigt och snöpligt slut på Rivers avelskarriär och det lilla tvivlet på om det verkligen var nödvändigt känns självklart inte så bra. Men det är ju så att när en valpning inte går vägen så måste man ta flera snabba beslut - ska man åka in eller avvakta, ska man snitta eller försöka på annat vis först; ibland är svaren självklara och ibland inte, då får man låta magkänslan vara med och avgöra. Såväl valparna som tikens liv står på spel, så, "känn ingen press"? Inte precis... KANSKE hade Rivers valpning så småningom fortskridit normalt, eller kanske hade det gått att starta värkarbetet med dropp och få en normal förlossning på det sättet - eller kanske inte och om inte så hade vi varit tvungna att åka till ett annat, jouröppet djursjukhus på fredagskvällen och snitta i alla fall, med större risk för tikens del pga. utmattning och kanske med ordentligt medtagna eller till och med döda valpar som resultat pga. fördröjningen.

Jag anser ju att man måste se till varje kull för sig - att ta sig igenom just den här valpningen med så få förluster som möjligt, så att säga, är alltid viktigare än att bevara tikens framtida avelsförmåga. Och visst finns det säkert de som skulle testa att para om River senare, men jag känner att man ska ha starka skäl för att para om en snittad tik - varje valpning innebär ju risk för ett nytt snitt och helt riskfritt är det ju inte. Nu är det som det är, tyvärr blir det inte alltid som man tänkt sig men River och hennes valpar mår bra och det är det viktigaste!

VALPARNA då... de är jättefina, förstås. De första bilderna nedan. :)
Hane - 220 gram, trefärgad med teckning på halva ansiktet + färg över andra örat och fläck under ögat
Tik 1 - 177 gram trefärgad, fläck på svansroten, svart högeröra och svart under vänster öra
Tik 2 - 195 gram, helvit (men kommer nog få prickar på öronen)
Tik 3 - 167 gram - trefärgad med vänster ansiktshalva tecknad

Hane

Tik 1

Tik 2

Tik 3

12/8
Allt är lugnt i valplådan, valparna växer mycket bra och River är en utmärkt mor som är mycket ovillig att lämna sina valpar. Det har inte varit några konstigheter efter snittet och River har mått bra hela tiden, normaltemp, bra aptit och normal i magen. Såret ser bra ut och hon verkar inte ha ont. Valparna är tysta och nöjda, det enda man hör från lådan är ett och annat argt pip när någon valp envist jobbar med sin favoritspene när mjölken börjar ta slut... :)

16/8
Valparna fyllde 1 vecka igår och allt är bara bra med dem. Första veckan har varit lugn och komplikationsfri, Rivers sår läker bara fint och hon har mått bra hela tiden och varit en mycket duktig och omsorgsfull mor. Valparna har växt bra och samtliga har gott och väl dubblat sin födelsevikt. De börjar få pigment på nosen allihop. De är väldigt rörliga och målmedvetna trots att de fortfarande varken ser eller hör, de har utsett favoritplatser i valplådan där de helst sover men har inga problem att navigera tillbaka till mamma när det börjar bli dags för nästa matrast... De har fått namn också. Det blir en tribut till mormor - temat för kullen är karaktärer från tv-serien Xena - Warrior Princess. :)

Spotlight's Hercules 1 vecka

Spotlight's Callisto 1 vecka

Spotlight's Hope 1 vecka

Spotlight's Varia 1 vecka

23/8
Valparna fyllde två veckor igår. Allt är bara bra i valplådan. River tar utmärkt hand om dem och de är mycket nöjda och ligger oftast i en hög och sover lugnt mellan matningar. När valparna sover lugnt ligger River gärna utanför lådan och tar igen sig lite, eller tar igen lite spaningstid i fönstret som hon missat då hon legat i valådan... men inte utan att hålla ett öga och ett öra i lådans riktning förstås. Farmor Djinnie är mycket intresserad av valplägret men är än så länge portad. Hon må ha varit en supermorsa då det begav sig, men farmödrar får inse att de här småttingarna tillhör sin mamma och är enkom hennes ansvar, åtminstone ett litet tag till. :)

Hercules har mycket bestämda åsikter om saker och tings ordning. När maten tar slut blir han ARG och piper HÖGT. Ögonen började glipa på elfte dygnet och var helt öppna på dag 12. Även om synen troligen inte är att skryta med ännu så är de mycket välorienterade i lådan och rör sig snabbt och alltmer på höga ben istället för kravlandes. Vägt dem har jag inte gjort något mer den senaste veckan, de är så runda, goa och nöjda att det syns och märks tydligt att de mår bra och växer som de ska.

Hercules 2 veckor

Callisto 2 veckor

Hope 2 veckor

Varia 2 veckor

30/8
Igår blev valparna 3 veckor gamla och utvecklingen går fort. Nu är de verkligen "små hundar"! :) De rör sig mycket, har börjat leka med varandra och är mycket medvetna om sin omgivning. Man märker att den första flockpräglingsperioden har börjat, de intresserar sig nu för allt nytt de får syn på och lilla Callisto viftade på svansen när pappa var in hos dem och hälsade på. Andrew är så duktig med småvalpar, snäll och försiktig och var till och med på och skulle tvätta dem. Fått första avmaskningen.

Hercules 3 veckor

Callisto 3 veckor

Hope 3 veckor

Varia 3 veckor

6/9
Valparna har fyllt 4 veckor och börjar bli ordentligt aktiva. Valplådan har ersatts med en korg som är lättare för små ben att ta sig i och ur nu när de börjar vilja röra sig på större ytor och leka ordentligt. De äter nu två mål väl uppblött torrfoder per dag. Det är mycket pigga och sociala små valpar och svansarna viftar på alla håll så fort man pratar med dem eller plockar upp dem. Tänderna börjar titta fram - ibland hör man ett illtjut från någon när ett syskon testar styrkan i käkarna genom att provbita i deras ben eller öron... Valparna har ofta påhälsning av några av de andra stora hundarna, pappa och halvfarbror Doyle är frekventa besökare liksom lille Xander, som inte ser så liten ut bredvid dessa småttingar...

Hercules 4 veckor

Callisto 4 veckor

Hope 4 veckor

 
Varia 4 veckor

13/9
Småttingarna har blivit 5 veckor och börjar bli små huliganer... söta huliganer! De har fått sin andra avmaskning och äter ny fyra mål mat om dagen utöver Rivers bidrag. De lekbråkar gärna och mycket både med varandra och alla barnvakter. Andrew är en mycket god far som gärna är hos valparna, tvättar på dem och leker med dem - det är bara när de börjar visa väl stort intresse för det han har dinglandes på magen som INTE är en spene som han utnyttjar sin fysiska överlägsenhet och hoppar undan från dem... :) Det är orädda, framåt valpar som inte verkar bekymrade utav speciellt mycket - dagens fotografering var en rörlig föreställning, det var inte lätt att få dem att vara stilla länge nog för att fastna på bild... pappa hjälpte till, som synes!

Hercules 5 veckor

Callisto 5 veckor

Hope 5 veckor

Varia 5 veckor

23/9
Lite försenad uppdatering... Fullt upp! Valparna blev 6 veckor i fredags och det rullar på som sig bör. De är små huliganer när de är på det humöret och små söta änglar mellan varven, precis som det ska vara med valpar med andra ord. :) Sover hela nätterna gör de dock vanligtvis - ibland sover River hos dem och ibland går hon ifrån dem och det är ju helt i sin ordning, de börjar bli stora nu och måste lära sig att mamma inte alltid finns till hands. River är fortfarande en utmärkt mor och hon får duktig hjälp utav släkten att uppfostra de små liven. Morfar Cassio har som vanligt en huvudroll i valparnas "utbildning" - han är mycket trygg, mycket signalsäker och rättvis mot valparna. Valparna har varit ute en del och gillat det skarpt förstås! Gräva, rusa runt och rulla sig, det är grejer det. På andra sidan staketet dundrar det då och då förbi stora maskiner och traktorer, det är dags för folk att få in sista omgången hö, så valparna blir vana vid trafik trots att de är uppfödda ute på landet. Kullen är mycket jämn och alla valparna är oerhört framåt, sociala och trevliga. Har fastnat för Varia så henne kommer jag behålla på halvfoder. Alla valparna är nu tingade!

Hercules - flyttar till Gunnarskog

Callisto - tingad av kennel Tiny

Hope - flyttar till kennel Delight's, Stockholm

Varia - flyttar till Kristinehamn, halvfoder

26/9
Idag blir valparna sju veckor, under nästa vecka kommer veterinären ut och sen kommer valparna börja flytta under slutet på veckan... känns som tiden har gått fort! Förutom den tråkiga starten har det varit en lättsam och okomplicerad kull, de är jämna och lika framåt och trevliga allihop, inte rädda för något som dyker upp utan nyfikna på allt nytt, precis som det ska vara. Vädret har ju varit bra den senaste tiden så valparna har varit ute och härjat varje dag, dagens bildskörd ses nedan...

Fr v Hercules, Callisto, Hope och Varia