Jack russelln är vanligen en mycket frisk ras som klarat sig bra från ärftliga sjukdomar. Även problem som livmoderinflammation och svåra skendräktigheter tycks vara ovanliga. Även om man lyckats hålla rasen frisk krävs det engagemang från alla som vill avla för att hålla den så sund som den är. Givetvis skall man aldrig avla på sjuka hundar, oavsett hur bra de är i övrigt.

HD
Höftledsdysplasi är inte så vanligt, men det är den ärftliga ledåkomma som förekommer mest och därför bör man givetvis endast avla på friröntgade hundar. Köp aldrig valp från sjuka föräldrar och försök i möjligaste mån att hålla dig till valp efter friröntgade föräldrar, det är mitt råd.
Höftledsdysplasi innebär att hundens höftled och höftkula inte passar ihop helt pga. att leden är för grund. Graden varierar, från C där dysplasin är lindrig till E är dysplasin är höggradig. Kom dock ihåg att det inte är graden av HD som nedärvs när man avlar. Avlar man på ett C tillsammans med en hund som är utan anmärkning är det inte säkert att valparna får som mest C utan det kan nedärvas i en värre grad. Man kan heller inte säga säkert att en hund med en mildare grad av HD inte får ont. Det finns hundar med E som lever långa och tämligen smärtfria liv medan det finns hundar som får ont även av C. Givetvis är det allt annat än önskvärt att en arbetande ras som jack russelln handikappas genom sjuka höftleder.

Primär Linsluxation
Primär Linsluxation, vanligen förkortat LL, är en ögonsjukdom som förekommer inom flera terrierraser. Den är inte vanlig inom jack russelln men fall finns. LL innebär att linsen glider ur läge - luxerar - och resulterar i blindhet. LL är mycket smärtsamt för hunden. Sjukdomen styrs av ett recessivt anlag och måste således finnas hos såväl mor som far till den drabbade hunden.

Efter många års forskning kring mutationen som orsakar linsluxation har man nu isolerat den gen som styr denna hemska sjukdom. Sedan hösten -09 finns ett DNA-test som man kan göra på sin hund som visar om hunden är fri från anlaget (CLEAR), frisk bärare av anlaget (CARRIER) eller själv bär dubbelt upp av mutationen och kommer att insjukna senare i livet (AFFECTED). Detta test är ett mycket användbart avelsverktyg som faktiskt rätt använt kan utrota sjukdomen på några generationer. Vi tror helt på DNA-testet som en hjälp i aveln och kommer endast använda testade eller genetiskt fria hundar i vår avel. Med hjälp av detta test behöver heller inte friska anlagsbärare kasseras ur aveln utan kan användas säkert tillsammans med fritestade partners.